Faraos folk - Balkans egyptier

 

En del av de individer som medialt samt politiskt vanligtvis indelas under det romska befolkningsspektrat på Balkan menar att de inte alls är romer, utan egyptier, och de har även börjat bli mer accepterade som en separat etnicitet, oavsett vilken bakgrund de må tänkas ha.

De själva hävdar att de är runt 100 000 i Kosovë, och emellan 5000-30 000 i Makedonien, och menar att de ej är romer utan just egyptier, vilket omgivningen ej håller med om. Vissa historiska och arkeologiska fakta kan ehuru tala för en viss egyptisk koppling varvid vidare studier i ämnet skulle kunna ge intressanta resultat. Att de de facto är avskiljda från övriga romer är dock en realitet varvid ett erkännande utav dem som en egen minoritet kan ha viss rättmäktighet, vilket även Makedonien insett. När de serbiska politikerna haft en benägenhet att erkänna sin egyptiska minoritet har det nästan alltid varit i syfte att statistiskt minska det albanska befolkningsantalet. Egyptierna har sedan kommit att bli de verkligen bortglömda offren (romerna har åtminstone förts på tal) i Kosovakonflikten, då de blivit offer för albanska övergrepp, en del har flytt till främst Makedonien där de varit mer välvilliga gentemot dem, även Kairo har emottagit en repatriering av denna sin eventuella exodusbefolkning.

Föreningen egipcani skapades 1990 i Ohrid, Makedonien, vilken snabbt fick 4000 medlemmar och en systerorganisation i Pristina i Kosova tilldrog sig en medlemsskara av 6000 egyptier. Egyptierna hävdar till skillnad från omgivningens syn att de inte är av romsk börd samtidigt som de kämpar emot en alltmer intensiv albanisering utav detta faraotiska folk. Att de är av egyptisk börd tvivlar de flesta utomstående på och pekar på att det främst verkar vara bofasta välbärgade, och bildade, individer av misstänkt romsk börd som framför idéen om egyptisk härkomst för att så undslippa den negativa klang som romskheten medför.

Egyptiskförespråkarna pekar bl.a. på att trots att de är muslimer så har de i flera århundraden firat Sankt Athanasius dag, och denne var en kristen koptisk patriark i Alexandria. Andra fenomen som sägs ansyfta på en egyptisk bakgrund är att en del äldre sägs dela den gamla egyptiska folktron om att den mänskliga skuggan innehar magiska krafter och man nyttjar bl.a. sånger för att bota sjukdomar som orsakas utav dessa skuggor. Man har även hittat en mängd föremål med klart egyptiska motiv, bl.a. statyer av gudinnan Isis, i Makedonien och de anser i likhet med fäderneslandets förfäder att vete är en fruktbarhetssymbolik. De menar att de ankommit till Balkan under Alexander den stores tid på 300-talet f.kr. och då grundat ‘Lilla Egypten’ och att deras koloni utökas under de påföljande århundradena via den romerska Via Ignatia.

Visst stöd har man hittat i arkiven i Vatikanen som nämner att runt 300 000 egyptiska soldater kom till Balkan emellan åren 306 och 337, varvid det ej kan ses som helt omöjligt att vissa traditioner och folkmyter har kunnat föras ner i generationerna eller i kulturlagrerna.

Hursomhelst, egyptierna erkänns som en nationell minoritet i Makedonien och runt 0,2 procent utav befolkningen har registrerat sig som tillhörig denna afrikanska minoritet.

~