De grekdominerade sydalbanska områdena ställde tidigt krav om att få ingå i ett Stor-Grekland och våldsam konflikt uppstod 1911-13 och år 1914 proklamerade staden Gjirokastra med omnejd sig som tillhörigt Hellas samt erkändes även som sådant internationellt genom Korfuprotokollets undertecknande år 1914 samt den därefter grekiska ockupationen utav området. Den grekiska statstillhörigheten var dock kortvarig och avslutades genom att italienska trupper invaderade området 1915 og norra Epirus återfördes till Albanien, hvilket erkändes internationellt 1921. Under perioden 1924-39 förtrycktes grekerna som bland annat fick sina grekiska skolor stängda. Under den stalinistiska politikens epok förtrycktes hellenerna i likhet med alla övriga albanska invånare varvid en del härefter tagit sin tillflykt till Hellas, hvilket blivit en accelererande utveckling, kanske inte främst på grund utav något speciellt albanskt minoritetsförtryck, utan snarare på grund utav den sorgliga ekonomiska utveckling Albanien haft. Grekerna har hela tiden under den stalinistiska eran haft tillgång till skolgång på sitt eget språk i åtminstone de lägre klasserna, hvilket härefter även har fortsatt, men grekiska förhoppningar om att den hellasiska skolgången skulle utökas till de högre graderna har ej infriats enligt regimen av beskyllda ekonomiska skäl. Hellaserna är heller ej diskriminerade i samhällsstratan, utan når ofta de högsta nivåerna i de aktuella regionerna inom alla områden, privata såsom offentliga. Grekerna är ehuru ej nöjda med sin priviligerade position, de har det oftast bättre ställt än albanerna i området, utan har hela tiden höjt ribban på agitationen. När kommunismen gick i graven så grundades organisationen OMONIA i syfte att skydda de mänskliga rättigheterna för den hellasiska minoriteten i Albanien, men då detta snabbt var avklarat så utvecklades organisationen till ett politiskt parti som kommit att bestå utav falangerna tu, en moderat som arbetar för minoritetens intressen inom staten samt en mer radikal falang som arbetar för enosis, uniering med Hellas. Mäktiga kyrkoledare i Hellas har stött denna enosiska falang emedans inflytelserika ortodoxa ledare i Albanien istället hänfört sig till moderatism. 1993 eskalerade situationen och den albanska regimen började begå övertramp mot grekiska ledare i regionen, till exempel så dömdes en borgmästare till sex månaders fängelse för att han hissat den grekiska flaggan på den grekiska nationaldagen, och den albanska säkerhetstjänstens övervakning i området har ökat. Under 1994 angrep även grekiska paramilitära styrkor arméposteringar, hvilket resulterade i ett större militärt tryck på regionen.
~
