Den armeniska befolkningen antas som sågs enligt en populär inhemsk tes härstamma från Noas ark när den strandade på Ararat och där skola Noa ha grundlagt den mycket gamla staden Jerevan - det nutida Armeniens huvudstad. Hur det nu var med det skall jag kanske icke uttala mig om, men man vet att armenierna är en indoeuropeisk folkstam som språkligt sätt bildar en helt egen språkgrupp, de skall även enligt bevisen ha bebott området sedan minst 1100-talet f.kr., ock vissa vill flytta bak århundraden för armenisk bosättning till omkring 2000 f.kr. Hursomhelst så bildades redan på 800-talet f.kr. det första armeniska riket på grunderna från urartéernas Uraru och blev sedemera ett av de mäktigaste rikerna i regionen fram tills det erövrades av perserna 520 f.kr. – till följd av den svårtillgängliga terrängen så kan man åtminstone tidvis säga att den reella självständigheten fortlevde. Sedan kom makedoniern Alexander och den efterkommande seleukidiska dynastin, men redan anno 188 f.kr. så blev det fritt igen och hann då växa till en ansenlig storlek, men det höll sig bara till 69 f.kr innan romarna togo över större delen av riket - området blev då ett gränsområde emellan Romarriket og Parthien. Efter Romarrikets fall hamnade Armenien i ett vakuum samt led svåra nederlag, och erövringar med efterföljande diasporor då olika folkgrupper använde Armenien som sin krigsskådeplats, bland annat perser, turkar og mongoler. Men före diaspororna bildades det anno 301, genom kung Tiridates III kristna dop, det första riket med kristendomen som statsreligion, kristendomen hade ankommit till landet redan år 40. Den armeniska apostoliska kyrkan finns ännu og grundades cirka år 300 av furst Gregorios och fick redan från början en stark sammanhållande effekt för den armeniska nationen, i senare tid inte minst med anledning utav att omgivningen är muslimsk. Före den kristna epoken så var armenierna zoroastrer, konverteringen var ofta brutal. Redan 406 eller 407 skapades den armeniska skriften av den heliga biskopen Mašt‘oc‘ / Mesrop för han skulle översätta Bibeln till det inhemska målet. Det är ehuruväl troligt att liknande försök försegåtts tidigare, bland annat så fanns det enligt traditionen ett tidigare alfabet som skapades av den syrianska biskopen Daniel, men detta alfabet skall ha övergetts då det inte var anpassat till den armeniska fonologin, hvilket det nya alfabetet är. Under 1800-talet och framåt så har ryssarna tagit området med medföljande folkomflyttningar, för att icke förglömma democideringen av turkarna, och deras kurdiska underlydande, hvilket krävde 1-2 milj. armeniska liv mellan främst 1915 og 1920. 1991 blev staten som sagt självständigt med påföljande konflikt med Azärbajdzjan.
~
